Every time I saw some light from the sun temporarily passing through the cloud cover, I tried to rig my tripod and compose a decent picture. But the light didn’t want to be compliant, and decided to disappear before I had time to take a picture. That is, almost every time, here is an exception, I like the contrast between the cold light that penetrates the clouds versus the warm light on the bare mountain side.
During my first week of vacation, I got an impulse to travel away to still my photo cravings. A waterfall was my first thought, and of course a really majestic one. I started searching online and found Hällingsåfallet. While I still felt the forces of the pulse, I booked accommodation as close to the waterfall as I could find. When I talked to my parents a while later about my impulse, they told me that they planned to go to the same place in their motorhome later that season. During this conversation, they mentioned Vildmarksvägen / wildernessroad Of course, I had to book a few more days' accommodation to have time to drive along this road. My only reason to get this into the Schedule, was just the cool name. It turned out to be very nice experiences but still difficult to photograph. Here is at least one of my attempts that on some level did the landscape along This Road justice.
A blue evening by Lake Vättern. Really like the ripples on the water that form fields that are similar to the color shifts in the clouds.
A sky without clouds is not a good basis for photographing forest landscapes. However, my deliberately overexposed image became ok. I’ll probably go out agin tonight but the weather forecast is the same. I will probably have to wait to practice photographing chaos or forest as it is more commonly called.
Milder now but the rain is penetrating the winter jacket instead. Thought it was a nice blue light beyond our part of Lake Vättern. Here is one of the results of my excursion
Har varit och fotat den vy under flera år och har inte fått dom bästa av förutsättningar än. Här är det senaste besökets bästa exponering.
was in a bird watching tower a few weeks ago. One of the few evenings that not only offered gray and flat light but instead completely without wind and with beautiful sunset rays. This was the right time to take photos for a pano picture. However, I discovered during my photo editing that the camera captured an unattractive orange light that reminded me of seventies wallpapers. I decided because of this that the picture would be black and white, and to be completely honest, it definitely got better as a B&W picture.
När jag gick igenom fotona från min resa till Gotska Sandön. Kom jag att tänka på hur upprymd jag blev när jag fick veta att jag och dom andra på ön var inblåsta och måste spendera ytterligare tid där. Så länge man är inte är i någon uppenbar fara kan man ha lyxen att se det som ett äventyr.
Nu dock känns covid19 restriktionerna allt mer påtagligt och allvarligt. Kanske vi aldrig riktigt kan återgå till hur det var innan.
Här är några minnen från oskulds tiden innan Corona eran.
Solens sista strålar för dagen lyste som en spotlight på denna tuva. Problemet var att det blåste rätt så ordentligt samtidigt och jag kunde inte få till en slutartid snabb nog att frysa rörelsen. Men sen slog det mej att jag kanske skulle satsa på något mer abstrakt. Sagt och gjort här kommer resultatet ( f/4,5) och både kort skärpedjup och rörelseoskärpa.
Har åkt i säkert två siffriga antal tillfällen till Stora lunds naturreservat innan men framför allt under semestern. Jag tänkte få till åtminstone en bild jag kan vara nöjd med. Har hittat några motiv som jag utforskar för att få till vinklar och symmetri. Dock har vädret inte samarbetat med mej. Landskapsfotografer är nog lite som lantbrukare det ska rätt mycket till innan vi är helt nöjda med vädret. Här kommer en av mina motiv i sent kvällsljus.
Hej på er!
Jag har snöat in på lupiner den här veckan. Under flera års tid har jag försökt att komma ihåg att fota dom den korta tid som dom blommar. allt som oftast har jag varit försent ute. I år var fallet nästan det samma. Dock hittade jag ett bestånd intill ett sädesfält i Vadstena. Här kommer några exempel på mitt laborerande med olika exponeringar och skärpedjup.
På vägen ut till Stora Lunds Naturreservat såg jag solens strålar lysa på några Hund kex blad. Jag kunde inte stå imot denna skönhet och vart tvungen att rigga stativet och fota några av dom. Som alltid försvann det bästa ljuset och kontrasten. Här är i alla fall resultatet!.
Stora Lund Naturreservat
En bild tagen från Stora Lund Naturreservat och mot Omberg. Jag är väldigt nöjd med motivet dock väntar jag på bättre väder omständigheter. Det behöver infinna sej rätt så snart ändå då blommorna och det vackra gräset bäst före tid är ute
